Kampen att bota Huntingtons sjukdom. Huntingtons sjukdom är en ärftlig och obotlig sjukdom som successivt bryter ner nervsystemet. Den orsakas av en enda felaktig gen och har trots modern genterapi och lovande forskning hittills motstått alla försök att bota den. UR.

Sjukt svårt med stavning. Vad ökar risken för läs- och skrivsvårigheter? Och framför allt – hur kan man hjälpa personer med språkstörning, som har stora svårigheter att läsa och skriva? Olof Sandgren, docent i logopedi, berättar om hur språkförmåga hänger ihop med läsning och skrivning. UR.

Var dinosaurierna verkligen svarta? Hur kan forskare i dag uttala sig om färgen på ett djur som levde på jorden för mer än 50 miljoner år sedan? Med hjälp av nya känsliga mätningar kan de idag undersöka pigmentmolekyler från sedan länge döda dinosaurier. Per Uvdal, professor i kemisk fysik, tar oss med på en upptäcktsresa till jordens urtid. UR.

Grön och hållbar kemi. Hur kan man ersätta organiska lösningsmedel som belastar miljön och kan lämna rester i livsmedelsprodukter med hjälp av koldioxid under tryck? Hur kan man utvinna värdefulla molekyler ur olika restprodukter? Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, berättar om aktuell forskning. UR.

Hur kan konfliktområden studeras från rymden? Jordbruket i IS-kontrollerade områden, förändringar i byggnationen i Gaza, bränder och belysning. Satellitbilder erbjuder möjligheter att samla in data om områden som inte går att besöka. Lina Eklund, lärare i naturgeografi och ekosystemvetenskap, berättar om fjärranalys. UR.

Hjärnans fantastiska värld. Hur funkar din hjärna egentligen? Iris Zahirovic, läkare och forskare i medicin, ger en introduktion till hjärnans funktioner, våra sinnen och reaktioner på världen. Hur kan man använda kunskapen om hur hjärnan fungerar för att kunna plugga effektivare? Vilka möjligheter har man att motverka demens? Hur farligt är cannabis för hjärnan? UR.

Upptäck partikelfysik. Var ligger forskningens fronter inom experimentell fundamental partikelfysik och hur är det möjligt att undersöka elementarpartiklar, såsom Higgsbosoner och gluoner? Else Lytken, professor i partikel- och kärnfysik, berättar om den mest grundläggande fysiken och arbetet vid den stora hadronkollideraren, LCH, vid Cern. UR.

Universums mörka byggstenar. Det finns ungefär fem gånger så mycket mörk materia som vanlig materia i universum. Den kallas mörk just för att den inte syns och vad den består av är fortfarande okänt. Kan det vara hittills okända mörka partiklar? Ruth Pöttgen, universitetslektor i partikelfysik, berättar om den mörka materians gåta, och hur man i experiment vill producera mörka fotoner som kan sönderfalla till mörk materia. UR.

Matematiken bakom flygplansdesign och klimatprognoser. Designen av Boeing 777 har gjorts enbart på datorer. Samma sak gäller för prognosen av morgondagens väder och vilket globalt temperaturgenomsnitt vi kan vänta år 2100. Bakom dessa flödessimuleringar ligger matematik. Philipp Birken, professor i numerisk analys och beräkningsteknik, berättar. UR.

Skräddarsydd behandling vid hjärttransplantation. Patienternas överlevnad efter en hjärttransplantation påverkas av bieffekter av den livsviktiga immunbehandlingen. Vilma Antonov, doktorand i thoraxkirurgi, berättar om arbetet med att bygga en AI-modell som kan förutse komplikationer och underlätta för läkarna att anpassa behandlingen. UR.

Solens aktivitet, solstormar och kopplingen till klimatförändringar. Solen ses ofta som orubblig, men den förändras över olika tidsskalor. Det gäller exempelvis periodiska förändringar i antalet solfläckar som upprepas ungefär vart elfte år och solstormar som kan påverka jorden inom bara några minuter eller dagar. Här berättar Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi, om solens aktivitet och solstormar tusentals år tillbaka i tiden. UR.

När jorden lyser upp - konsekvenserna av ljusförorening. När vi ser på jorden från rymden är den ett upplyst klot med stora städer och tätbebyggda områden som lyser upp natten. Detta överflöd av ljus påverkar vår möjlighet att se stjärnorna, men har också konsekvenser för djur och insekters livsmiljö liksom ekosystemet i stort och vårt psykiska välmående. UR.

Smarta algoritmer, starka hjärtan. Kan man använda AI-system för att vägleda hjärtläkare och snabbare hitta de patienter som är i mest behov av vård? Ja, det försöker doktoranderna Pontus Olsson de Capretz, läkare, och Axel Nyström, civilingenjör, göra. De bygger en modell som undersöker om patienter har en hjärtinfarkt. Här berättar de om principerna bakom tekniken. UR.